Jag fick möbeln målad idag och golven inne skurade. SKÖNT. Men jag kan inte förstå hur jag kan ha blivit så klantig... När jag hade målat en liten stund skulle jag kolla ett sms på mobilen som låg i fickan. Fram med luren lite försiktigt och jag försökte trycka och hålla utan att göra massa färgavtryck med mina kladdiga fingrar. Självklart så tappar jag mobilen rätt ner i stengolvet och allt ramlar i bitar. Batteriet som kände för att ta sig ett dopp studsade från golvet upp och rakt ner i den stora färghinken. NEEEEJ skrek jag både inombords och väldigt högt! Ner med hela handen i hinken och gräva efter batteriet sen in i huset för att tvätta rent det. Men då slog det mig att färgen var ju inte vattenlöslig utan behövde lacknafta för att försvinna... Ut till garaget igen där lacknaftan fanns med en putsduk i hopp om att detta skulle funka. Efter lite filande försvann det och jag fick tvätta sen med lite tvål och vatten och nu fungerar den. Jävla klantarsle jag säger då det, tur att inte hela telefonen ramlade i åtminstone. Men hela handfatet är ännu fullt med färg som måste tas bort.

Emilia hämtades klockan 14 och vi fick åka till stan idag igen. Jag hade ringt på en utemöbel som jag skulle hämta och en present till svärfar skulle inhandlas. Jag plockade även upp syrran vid skolan sen åkte vi ner och fikade på stan och gjorde våra ärenden.
När vi kom hem hann jag bara lasta ur alla saker från bilen och måla Millas naglar (hon fick ett eget lack av min syster idag och gissa om hon blev glad) innan det var dags att åka till Matte och Emma på mat och fika. Ikväll somnade hon gott snorig och dan. Imorn har jag lovat henne att vi ska vara hemma så hon får cykla som hon tjatar om ständigt så fort vi lämnar gården :).