Våran kamera håller på att gräva ner sig i graven. Det går inte att ta ett enda bra kort med den längre och det visade den tydligt under pappas firande. Alla blir i princip suddiga och får man ett bra kort blir man överlycklig.
Jag får lägga upp bilderna som dom är så får man försöka se vad det ska föreställa.

Allting började redan natten till igår. Andrea kom hit och sov över så jag kunde åka med på lite bus. En stor låda fylld med fyrverkerier och 10 ton grus skulle placeras på hans tomt utav oss sen kom det 10-15 stycken till som hade busat i trädgården med dekorationer och en docka vid vägen.
När vi började avfyra fyrverkerierna så backade en lastbil in i öppningen på pappas infart och tippade en ordentlig hög med grus så dom inte kunde komma ut med bilarna. Brorsan hade ordnat en  gammel spade med ölhållare som pappa fick att ösa med.
När spektaklet var över så gick vi alla in och åt god smörgåstårta mitt i natten och sen åkte vi hem och sov.











Sen kom ju självaste årsdagen som skulle firas med fika till dom närmaste.
Emilia var där redan från klockan 11 medan jag och syskonen åkte till stan (pappa kom ännu inte ut med bilarna) och när vi åkte hem så somnade Milla gott där i vagnen i tre timmar innan jag fick väcka henne. Full fart resten av kvällen och jag åt smörgåstårta, vanlig tårta och kakor tills jag storknade det var så himla gott. Jag hade för första gången gjort en marängtårta som skulle bjudas på och den blev ganska lyckad.















Nu töt pappa på mig utanför huset, det innebär att han har tagit sig ut den rackaren... Han nämnde att han skulle säga till grannen som hade en bobcat att ta bort gruset och jag antar att det då är gjort.