Idag har verkligen inte varit en bra dag. Emilia vaknade imorse skitsur och det har hon varit hela dagen. Hon har skrikit, slagits, gråtit och bara gjort sånt hon inte får 10 000 ggr om. Hon har sovit bra både inatt och middags, ätit bra och visar inga tecken på att vara sjuk på nått vis. När klockan närmade sig fem ikväll var måttet rågat och hon fick mig att bli jätteledsen. När jag hade lugnat ner mig satte vi oss framför tv.n och såg barnprogram och delade på ett päron sen såg vi på lite filmklipp från när hon är liten så sista timmen innan läggdags var relativt lugn.

Sen höll vi på att krocka idag. En idiot backade med full fart från ett hus rätt ut i vägen utan att se sig för. Hade snön som kommit ikväll kommit i förmiddags hade jag inte haft en chans att hinna få stopp på bilen med sommardäck. Jag stod på tutan och hoppas på att han tittar sig om nästan gång. Förstår inte att han inte ens stannade vid vägkanten och tittade över axeln utan bara gav järnet ut på stora vägen med en gång.

Igårkväll skrämde Vilda skiten ur mig. Jag satt inne i soffan själv hemma, det var mörkt ute och klockan började bli mycket. Då hör jag hur hon sitter nånstans och gör såna där kattbråksjamande, fräsande skithöga försvarsljud. "Nu är det nån i lägenheten" tänkte jag. Zeke var ju hos mig så det var ju inte han som vi skäll av henne. Jag såg henne sitta morrandes på fönsterbrädet i sovrummet och fräste åt nått utanför. Shit shit shit, jag skulle behöva gå fram till fönstret och titta efter det hon väsnas över. Där kunde det stå nån med ett baseballträ eller vad som helst så denne kunde ta sig in i lägenheten. Men jag samlade mod till mig och kikade ut... Där sitter, på bänken under vårat fönster, den svartvita katten som Vilda ständigt bråkar med och nu satt han ju på hennes balkong vilket inte var poppis. Jag behövde bara röra vid dörrhandtaget så stack han iväg. Han verkar så himla snäll, vill bara leka med Vilda men hon fräser bort honom jämt och nu har Zeke börjat likadant, mobbing...
Man skrämmer upp sig själv så himla lätt när man är ensam hemma. Fast det gör jag när Johan är här med för han ska alltid skrämma mig bakom alla hörn.

Eftersom Milla ligger och sover och jag har 40 min på mig innan Bonde söker fru så ska jag påbörja tajtsen till Isa som jag har skjutit upp på så länge. Nu får jag ta mig i kragen minsann!

Ute är det vitt, vitt, vitt, vitt. Hoppas det är borta imorn för snö vill vi inte ha burrrrrrrrr.

Kramelikram! <3